Eskalerande krig mellan USA/Israel och Iran
Inledningen av det som snabbt har beskrivits som en av de mest omfattande militära konfrontationerna i Mellanöstern under 2000-talet inleddes tidigt på morgonen den 28 februari 2026 då USA och Israel genomförde koordinerade flyg- och missilangrepp mot ett stort antal mål på iranskt territorium. De västliga styrkorna uppgav att målen var militära installationer och strategiska kapaciteter, men explosioner hördes i flera större städer och rapporter om omfattande skador på infrastruktur kom in från Teheran, Isfahan och andra urbana områden. Iranska myndigheter beskrev situationen som ett oväntat angrepp och rapporterade snabbt höga antal döda och skadade, däribland civila offer i olika regioner. Samtidigt uppstod internationell förvirring kring rapporterna om att Irans högste ledare ayatollah Ali Khamenei skadats eller dödats i samband med attackerna, något som iranska statliga medier och diplomatiska källor levererade motstridiga uppgifter om under de följande dagarna.
Under de första dygnen efter de initiala slagen eskalerade konflikten ytterligare när Iran svarade med vedergällningsattacker mot mål i Israel och amerikanska baser i regionen, vilket resulterade i ytterligare dödsfall, skador och omfattande materiell förstörelse. Iran hävdade att dessa attacker var proportionerliga svar på det amerikansk-israeliska agerandet, medan USA och Israel fortsatte att hävda att deras operationer var riktade mot iranska militära mål. Den humanitära situationen förvärrades snabbt i Iran, där kommunikation och internet var delvis avbrutna i flera områden, vilket försvårade såväl rapportering som civil samordning av hjälpinsatser. Rapporteringen från hjälporganisationer och sjukvårdspersonal pekade på att hundratals civila hade mist livet och att många fler skadats, särskilt i samband med vad som beskrevs som misstagsslag mot civila mål.
Internationella reaktioner var omedelbara. Världsledare uttryckte djup oro för att konflikten skulle kunna sprida sig ytterligare i en region som redan är instabil och svår att överblicka. Kina och flera europeiska länder uppmanade till omedelbart eldupphör och återgång till förhandlingar, medan FN:s säkerhetsråd sammankallade nödmöten i ett försök att få till stånd en diplomatisk insats för att hejda våldet. På de globala marknaderna reagerade oljepriser och handel kraftigt på osäkerheten kring Hormuzsundets säkerhet och transportleder som är centrala för världens energiförsörjning. Fram till klockan 15:00, svensk tid den 1 mars 2026, kvarstod striderna och förhandlingar bakom kulisserna hade ännu inte medfört något eldupphör, vilket förstärkte bilden av en konflikt i hastig expansion.
