Rätt Dialog – Svensk AI-tjänst vill göra myndighetsspråk begripligt för fler
Ett svenskt utvecklingsbolag försöker nu ta sig an ett problem som länge präglat kontakten mellan individ och myndighet: att juridiska och administrativa texter ofta är svåra att förstå för den som saknar juridisk utbildning, har ett annat modersmål eller av andra skäl har svårt att tolka formella beslut.
Bakom initiativet står TG DevCon AB, ett bolag registrerat i Kista som enligt offentliga företagsuppgifter bedriver konsultverksamhet och utveckling inom bland annat IT och myndighetsrelaterade frågor. Företaget presenterar nu tjänsten Rätt Dialog, en digital plattform som enligt bolaget ska hjälpa användare att förstå och formulera svar på texter från exempelvis myndigheter och andra juridiska aktörer.
På tjänstens egen webbplats beskrivs Rätt Dialog som en AI-baserad plattform för “rättssäker och inkluderande tvåvägskommunikation”. Tanken är att användare ska kunna få hjälp att tolka innehållet i inkomna texter och formulera svar på ett språk och i en form som fungerar bättre i kontakt med exempelvis offentlig sektor. Tjänsten marknadsförs också som ett stöd för människor som vill förstå juridiskt språk på sitt eget modersmål.
Utgångspunkten ligger nära en bredare samhällsfråga: hur tillgänglig den offentliga kommunikationen faktiskt är. Myndighetsspråk kan vara korrekt i juridisk mening men samtidigt svårt att ta till sig för den som inte är van vid formella beslut, hänvisningar till lagrum och administrativa processer. Därför har digital tillgänglighet och begriplig kommunikation blivit allt viktigare frågor i takt med att både offentlig service och juridiska processer flyttar in i digitala miljöer.
TG DevCon menar att deras lösning ska fungera som en brygga mellan juridisk precision och faktisk förståelse. Enligt bolagets presentation handlar det inte bara om att förenkla texter, utan också om att göra kommunikationen mer ömsesidig, så att användaren både kan förstå ett beslut och formulera ett juridiskt hållbart svar tillbaka.
För bolag som utvecklar sådana tjänster återstår samtidigt en central utmaning: att visa hur AI-stöd kan användas utan att rättssäkerheten försvagas. När en tjänst rör kommunikation med myndigheter, överklaganden eller bestridanden räcker det inte att språket blir enklare; innehållet måste också bli korrekt, begripligt och användbart i verkliga ärenden. Just där kommer framtida granskning sannolikt att avgöra om den här typen av lösningar blir ett verkligt stöd eller mest ett första utkast i digital form.
Rätt Dialog är därmed ett exempel på en växande typ av svensk legaltech där teknik används för att sänka trösklarna in i juridiska och administrativa processer. Frågan är inte bara om tekniken fungerar, utan om den kan bidra till att fler människor faktiskt förstår vad staten, kommunen eller andra juridiska aktörer vill säga till dem.
