Vad är “Myrdahlskåkar”?
Sverige, Av Christine Djerf
Myrdahlskåkar är ett vardagligt uttryck för de enkla och massproducerade hyreshus som byggdes i Sverige – främst från 1930-talet till 1950-talet – inspirerade av Alva och Gunnar Myrdals socialpolitiska idéer. Ordet “kåk” betyder enkel bostad, och “Myrdal” syftar på det politiska inflytandet från paret Myrdal.
Bakgrund: Myrdals och svensk folkhemsbostad
Gunnar Myrdal (nationalekonom, Nobelpristagare) och Alva Myrdal (sociolog, Nobels fredspristagare) var centrala gestalter för det svenska välfärdsbygget. Deras bok Kris i befolkningsfrågan (1934) argumenterade för att staten måste ta ansvar för både födelsetal och välfärd, särskilt för arbetarklassens familjer.
Deras grundtankar:
- Bra bostäder är avgörande för folkhälsan och social jämlikhet.
- Staten bör tillhandahålla moderna, hygieniska och prisvärda lägenheter för att bryta fattigdomscykeln.
- Offentliga barnstugor, stöd till mödrar och rationell bostadsplanering var hörnstenar i folkhemmet.
Myrdahlskåkarna: Hur såg de ut?
Myrdahlskåkar byggdes oftast:
- Snabbt och i Stockholms nya förorter (t.ex. Söderort, Hägersten, Vällingby).
- I standardiserad, funktionalistisk stil: enkla fasader, små “funkiskök”, gemensamma tvättstugor och grönytor.
- En eller två rum och kök, enkelt utrustade, avsedda för arbetarfamiljer som flyttade från äldre, omoderna hyreskaserner i innerstaden.
Det var ett stort lyft jämfört med de trånga, dragiga och ohygieniska lägenheterna från tidigt 1900-tal. Här fanns rinnande vatten, badrum och centralvärme – rena lyxen för många på den tiden.
Samhällelig påverkan
- Socialt lyft:
För första gången kunde den svenska arbetarklassen få tillgång till ljusa, friska och trygga bostäder. - Kvinnans frigörelse:
Myrdals idéer innefattade gemensamma tvättstugor och lekplatser, vilket underlättade för kvinnor att arbeta och barn att ha en trygg utemiljö. - Klassintegration:
Husen var utformade för att olika samhällsklasser skulle bo nära varandra, en viktig del av folkhemsidén. - Långsiktig effekt:
Många svenskar har rötter i dessa områden – Myrdahlskåkarna blev “folkets bostäder” och symbol för folkhemmet. - Kritik:
Med tiden kom kritiken – byggnaderna kunde upplevas som själlösa, monotona eller som exempel på statlig social ingenjörskonst. Enkelheten ledde till att “Myrdahlskåkar” senare ibland fått en negativ klang, särskilt efter miljonprogrammets dagar.
Var i Stockholm finns de?
Typiska områden är:
- Söderort: Midsommarkransen, Aspudden, Hägersten
- Vällingby
- Bromma
- Årsta
Husen känns igen på sina tre våningar, gula eller röda tegel, gemensamma gårdar och tvättstugor.
